På tal om att världen är liten...

Denna veckan har varit full av sammanträffanden.
Det började ju då i måndags när jag insåg att jag har och ska barnvakta min lärares barn.
Sedan fikade jag med Louise och vi kom fram till att hon troligen barnvaktade vår närmsta grannes barn för något/några år sedan, och att våra bägge pojkvänner jobbar i samma uppgång i stan.
Igår var vi på middag med Fredriks jobb och liknande kollegor innan fotbollen (Sverige-Tyskland), och där satt en kvinna mitt emot mig som vi kom fram till bor bara ett par kilometer från mitt barndomshem i Kungsbacka, och som har sina barn på min gamla skola vilket innebär att jag troligen haft dem under mitt vikarierande där.
Idag i skolan när min kompis sa att hon skulle sjunga på ett dop i helgen var jag ju därför nästan bergsäker på att det såklart skulle vara dopet jag ska på på söndag. Men så var det inte. Däremot visste hon precis vem mamman till barnet som skulle döpas var.

Världen blir bara mindre och mindre, jag får lite klaustrofobi här?