Finally!

Idag hande det grejor minsann!

Forst var jag uppe o hjalpte till o fa ivag tva mammiga barn till skolan. Sen tog jag bussen o motte Johanna i Kentish Town, o promenerade ivag med min gitarr o allt till min alldeles forsta egna gitarrlektion! Torriano Ave. Min larare var pytteliten o jatteduktig pa gitarr, sa det var helt perfekt.
Fick lite laxor o gora, tips om fingersattning o hur man slar an ackorden osv. Verkligen valuta for pengarna! Latt vart £20. Tanker inte ga varje vecka, tror inte det behovs, finns tillrackligt anda. Och det ar ocksa jatteskont, ska hora av mig nar jag kanner att jag kan det jag fatt i homework nu, och sa bokar jag in en ny tid! Perfekt.

Sen, hem o luncha med samma Johanna, innan jag fick promenera bort till mitt stammis-stalle nufortiden: Whittington Hospital.
Dr Thomas tog emot mig, visade mina MRI-scan-bilder (efter att jag somnat i vantrummet efter 1,5 timmes vantan pa min tur), och sa att jag har en cysta i knat som ska opereras inom 2-3 manader. :D Ingen menisk inte. Kanns jatte-jatte-jatteskont att nanting antligen hander, att det finns ord for vad som gor sa ont, och att det ska forsvinna! Jag menar, halla, sen kommer jag kunna borja trana saker o ting pa allvar igen?! Evigheter sen... Oh, heaven! ;)
Fotboll, box, gym, jogga!!! U name it.

Ikvall blir det att ta tag i livet som samhallskunskapspluggare pa distans igen, ska forsoka engagera mig pa Starbucks med ovan namnda Johanna som sallskap.
Heja mej.

---
Dagens tanke:
Hur kan det komma sig att det gick fortare o fa tid for scan o operation i England, dar jag inte ens ar fodd eller medborgare, an det gjorde att ens fa en bedomning i Sverige?
Ytterligare en anledning o stanna har. Fast det ska jag inte ;)
---