And then?

Vad händer nu då?
Alliansen i minoritetsregering, men går ut starkt och firar att de kommer fortsätta styra Sverige även om de inte har majoritet än. Slänger ut inbjudan till ett Miljöparti som tackochlov starkt vägrar "att agera stödparti åt Moderaterna", som Maria Wetterstrand sa.
Och NEJ, jag tycker inte att Mp ska släppa på eller rucka på sina värderingar för att undvika att SD istället kommer in som stöd åt Moderaterna. Går Alliansen med på en sådan koalition är de körda forever och det tackar jag inte heller nej till även om jag till varje pris inte vill att SD ens ska ha ett namn folk kommer ihåg.

Nu läser man på diverse ställen där Allians-medlemmar och liknande går ut och jämför SD med Vänsterpartiet, och anser att de bägge är extrema åt vardera håll och inte borde vara med i riksdagen. Det är inte långt draget att tänka sig att man går ut med såna här påståenden och uttalanden för att senare kunna motivera att om Vänsterpartiet får erkännande och acceptans så borde ett högerextremt som inte själva säger sig ha rasistiska åsikter (även om de har det), vara lika Okej att samarbeta med som ett vänsterextremt...

En positiv tanke: 94,3% av svenska folket röstade INTE på SD!

Nu ska jag ägna resten av dagen åt roliga saker och försöka undvika svensk politik ett par timmar.
Kolla bröllops-outfit, läsa om USA:s utrikespolitik, käka middag med min fina Fredrik, gå på biblioteket...

Allt iklätt Svarta kläder, vilket är en uppmaning från en Facebookgrupp igår, där alla som motsätter sig SD i riksdagen bär svarta kläder idag, av sorg.